Sammanfattning
När östrogen och gulkroppshormon minskar under klimakteriet kan även ditt psykiska mående svaja.
Visste du att humörsvängningar, oro, ångest, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och depression kan vara klimakteriesymtom?
Fysiska symtom och livshändelser kan förstärka måendet.
Här kan du lära dig mer om vanliga psykiska symtom, varför de uppstår och hur du kan behandla dem – både på egen hand och med professionell hjälp.
Ångest, stress och oro under klimakteriet – vanligare än du tror
Stress, ångest, oro eller depression är besvär som kan dyka upp under klimakteriet. Det är helt normalt och något som många kvinnor upplever. Men bara för att symtomen är normala betyder det däremot inte att du måste besväras av dem.
Fysiska symtom under klimakteriet, som värmevallningar och oregelbunden mens, är mer välkända än psykiska besvär, som lätt förbises eller förväxlas med annat.
Vanliga psykiska symtom under klimakteriet
Klimakteriesymtom beror ofta på de hormonförändringar som sker. Kroppens hormonproduktion minskar och därmed påverkas en hel del i kroppen. Hormonerna östrogen och gulkroppshormon spelar en viktig roll för att stabilisera ditt humör, dina känslor och ditt emotionella välbefinnande.
När nivåerna sjunker rubbas denna balans och det kan leda till ett antal olika symtom:
Humörsvängningar
Humörsvängningar är vanligt förekommande under klimakteriet. Det kan vara plötsliga förändringar i humöret, ofta utan någon specifik anledning. Ena stunden kan du känna dig glad, för att i nästa sekund känna ilska, sorg eller irritation. Humörsvängningarna under klimakteriet påminner ofta om de som vissa kvinnor har vid PMS, men det är vanligt att de är både starkare och mer oberäkneliga.
Lider du av humörsvängningar? Läs mer här
Oro och ångest
Många kvinnor känner ökad oro eller ångest under klimakteriet. Du kan känna dig stressad över saker du tidigare varit obekymrad över, eller uppleva en oförklarlig ångest över något som du inte brukar reflektera kring.
För vissa kan ökad oro och ångest utvecklas till ytterligare besvär. Det kan leda till en mer allvarlig ångest eller panikkänslor som även yttrar sig fysiskt i form av svettningar och hjärtklappningar.
Nedstämdhet och depression
Hormonsvängningarna och den ökade oron och ångesten kan leda till djupare känslor av nedstämdhet. Det behöver dock inte bara vara hormoner som påverkar ditt mående, utan andra saker i livet kan ha en inverkan.
Under klimakteriet och i samband med hormonförändringarna är risken för depression högre än normalt. Tecken på depression kan komma smygande eller mer plötsligt. Trötthet, orkeslöshet, nedstämdhet och en känsla av hopplöshet under en längre tid är vanliga symtom på att du är deprimerad. Det är också vanligt att inte känna glädje kring sådant du tidigare blivit glad av, ha låg energi och svårt att känna motivation till vardagliga saker.
Psykiska besvär under klimakteriet är helt normala, men inte lika välkända som t.ex värmevallningar. Faktum är att 1 av 4 kvinnor upplever depression eller nedstämdhet under den här perioden.
Koncentrationssvårigheter
Under klimakteriet upplever många kvinnor problem med koncentrationen eftersom östrogenminskningen även påverkar kroppens kognitiva förmåga. Det är vanligt att uppleva en känsla av ”hjärndimma” – ett slags mentalt dis som gör det svårare att tänka helt klart och vara organiserad.
Att hålla fokus uppe, komma ihåg saker och strukturera arbetsuppgifter på samma sätt är ibland inte lika lätt som tidigare. Du kan ha svårare att utföra vardagliga uppgifter som kräver koncentration eller bra minne.
Dessa symtom kan vara besvärande i vardagen och ibland leda till ytterligare frustration när du inte riktigt känner igen dig själv. Ibland misstolkas symtomen som tecken på tidig demens eller andra underliggande sjukdomar, men många av de psykiska besvären försvinner efter klimakteriet.
Varför påverkas det psykiska måendet?
Att din psykiska hälsa påverkas under klimakteriet behöver oftast inte bero på en enskild orsak, utan kan förklaras av många sammanvägda anledningar:
Hormonella förändringar – östrogen och gulkroppshormon
När kroppens nivåer av östrogen och gulkroppshormon sjunker kan det påverka ditt psyke. Hormonerna spelar en viktig roll i att reglera både humör och känslor och är kopplade till kroppens signalsubstanser som serotonin och dopamin. De fungerar som kroppens budbärare och är avgörande för hur vi mår och beter oss. Minskningen kan leda till att du märker av psykiska besvär, nedstämdhet eller oro.
Hur du påverkas av hormonförändringarna kan också bero på var i klimakteriet du befinner dig. De olika faserna, förklimakteriet, menopaus och postmenopaus, medför olika typer av hormonförändringar. Vill du veta mer om klimakteriets olika faser och hur de kan påverka just dig? Läs mer här
Fysiska symtom som påverkar sömn och stress
Även fysiska besvär under klimakteriet kan påverka ditt psykiska mående negativt. Oro för värmevallningar och svettningar, att inte kunna sova tillräckligt eller kroppsliga förändringar som du inte kan styra över kan väcka jobbiga känslor. Det kan bidra till stress, oro eller ångest och i förlängningen leda till ett försämrat välbefinnande.
Ett vanligt men ofta underskattat symtom är utmattning. Det är en trötthet som inte går att vila bort, hur mycket du än sover. Nattliga vallningar och oro kan under klimakteriet störa din sömn under längre tid vilket påverkar kroppens energinivåer. Utmattning kan i sin tur göra det ännu svårare att hantera vardagen och känslomässiga svängningar.
Det är viktigt att förstå vilken roll fysiska symtom kan spela för ditt psykiska mående, samt vad du kan göra för att hantera det. Läs mer om sömnproblem, värmevallningar och andra symtom.
Livssituation & identitetsförändringar
Åren då de flesta kvinnor genomgår klimakteriet sammanfaller ofta med andra stora livsförändringar. Kanske flyttar dina barn ut, du befinner dig i en skilsmässa, har det stressigt på jobbet eller har föräldrar som går bort.
Sådana händelser kan förstärka dina känslor ytterligare och påverka ditt känslomässiga välmående i sig – och i kombination med klimakteriets fysiska och hormonella förändringar kan de kännas än mer överväldigande.
För vissa kvinnor kan den här perioden väcka nya känslor av osäkerhet, självtvivel, ensamhet eller minskad självkänsla, eller förstärka negativa känslor som du redan har.
En del känner en sorg över att inte längre vara fertil, och andra upplever det jobbigt att kroppen förändras. Allt detta kan vara utmanande och sätter ett redan sårbart psyke på prov.
När ska man söka hjälp?
Det är inte alltid lätt att veta när du bör söka professionell vård. Psykisk ohälsa i klimakteriet ignoreras eller förväxlas lätt med andra besvär. Det är viktigt att du lyssnar på din kropp och tar dina symtom på allvar.
Sök hjälp om du:
Har känt dig nedstämd under flera veckor eller längre
Upplever stark oro, panikkänslor eller ångest
Märker att dina psykiska besvär gör att du har svårt att fungera i vardagen
Misstänker att du har en depression
Vården kan hjälpa dig att utesluta andra sjukdomar eller orsaker till ditt mående, och även hjälpa dig att få rätt behandling. En terapeut eller psykolog kan vara ett viktigt stöd för att förstå dina känslor och hitta hjälpsamma verktyg. Med hjälp av en läkare kan du få behandling baserat på din upplevelse – det kan handla om samtalsstöd, läkemedel eller som hormonbehandling.
Vilka behandlingar kan hjälpa mig?
Steg ett - sök vård . För vissa kvinnor räcker det att göra vissa livsstilsförändringar för att hantera klimakteriebesvär. För andra hjälper inte egenvård alls, trots regelbunden motion, bra kost och stöttande närstående. Att behöva mer hjälp och söka vård betyder att du lyssnar på din kropp och tar dina symtom på allvar.
Det finns flera olika typer av behandlingar som kan hjälpa dig att må bättre, både i ditt psykiska och fysiska välmående:
Hormonbehandling
Hormonbehandling är ett alternativ. Det innebär att man tillför de hormoner som minskar naturligt under klimakteriet. Främst handlar det om östrogen och gulkroppshormon.
Hormonbehandling hjälper till att återställa balansen av hormonerna i kroppen och kan därmed minska de symtom som uppstår av hormonsvängningarna. Östrogenet har en direkt koppling till serotonin och dopamin och många upplever ett jämnare humör samt minskad ångest och nedstämdhet vid hormonbehandling.
Få guidning kring allt du behöver veta om hormonbehandling.
KBT
Även kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektivt för att hantera psykiska besvär som ångest och depression under klimakteriet. Att få prata med någon som lyssnar kan vara avgörande.
Genom att ta hjälp av läkare, terapeut eller psykolog kan du hitta verktyg som hjälper dig att bryta negativa tankemönster eller hantera oro, ångest och depression. Terapi kan fungera som alternativ till läkemedel, eller ett komplement till medicin.
Antidepressiva läkemedel
Om du däremot känner dig nedstämd under en längre period, har ångest eller panikkänslor kan det vara så att hormonbehandling inte räcker. Vid en depression kan annan medicin, som antidepressiva läkemedel, vara ett alternativ.
Ibland kan låga doser av antidepressiva läkemedel användas för att lindra andra klimakteriesymtom, även om du inte har en depression.
Glöm inte!
Alla kvinnors upplevelse av klimakteriet är olika – därför behöver din behandling anpassas efter dina behov. Det är viktigt att du får hjälp som passar just din kropp och att behandlingen anpassas individuellt tillsammans med en läkare. Vilken behandling passar dig? Jämför alternativ.
Du är inte ensam - det finns hjälp att få
Att må psykiskt dåligt i samband med klimakteriet är vanligare än många tror. Det är helt normalt att inte komma ihåg allting, hjärndimma betyder inte att du är slarvig och man kan vara nedstämd utan anledning – det är inte inbillning.
Det viktigaste är att veta att du kan få hjälp, hur stora eller små dina psykiska symtom än är. Många upplever att klimakterieperioden blir lättare bara av att dela med sig av vad som händer och ha någon som lyssnar.
Så kan du lindra psykiska besvär i klimakteriet
Det är vanligt att uppleva psykiska besvär under klimakteriet – men det betyder inte att du måste acceptera känslorna. Det finns flera sätt för att lindra symtomen och öka ditt välbefinnande.
Regelbunden motion
Ett enkelt sätt att öka ditt välmående är att röra på dig regelbundet. Fysisk aktivitet har en bevisad effekt att förbättra ditt humör och minska stress.
Motion ökar kroppens nivåer av serotonin och endorfiner, de ämnen som hjälper dig att känna dig gladare, lugnare och mer balanserad. Det behöver inte handla om ett tungt styrkepass på gymmet – en promenad eller en cykeltur räcker långt.
Samtalsstöd, sociala relationer och KBT
En del kvinnor tror ofta att de är ensamma om att uppleva av klimakteriebesvär. Kanske stänger du in dig eller undviker att prata om dina symtom?
Ett bra sätt att hantera din oro eller nedstämdhet är att prata om det. Dela med dig av dina känslor till nära och kära för att underlätta vardagen eller sök vägledning hos stödgrupper med kvinnor som genomgår samma fas i livet som du själv. Vissa mår bra av att söka hjälp hos en terapeut för att lära sig känna igen och hantera psykiska symtom.
Meditation, yoga och andningsövningar
Olika typer av avslappningstekniker kan vara hjälpsamma för att lugna kroppen och minska mentala besvär. Genom yoga, meditation och djupandning kan du själv lära dig att minska ångest och lugna stressnivåerna. För vissa kan dessa metoder hjälpa till att hitta ett lugn och öka välbefinnandet i vardagen.
Även om du inte är van vid yoga eller meditation sedan tidigare kan det vara värt ett försök. När livet är rörigt kan det kännas skönt att hitta en tid som bara är för dig och ditt välbefinnande.
Kost och näring
Din kost påverkar inte bara kroppen, utan även ditt psykiska mående. En balanserad kost rik på omega-3, vitaminer och mineraler spelar en viktig roll för hjärnans hälsa och i att förbättra ditt humör.
Många kvinnor upplever även en förbättring vid minskat intag av alkohol och koffein. Men kom ihåg – en balanserad kost är alltid det bästa. Ät det du mår bra av och var inte för sträng mot dig själv utan fokusera på att äta näringsrikt och varierat.
