Sammanfattning
Klimakteriet är en resa i tre etapper: förklimakteriet (perimenopaus), menopaus och postmenopaus.
Tänk dig faserna som en bok med tre kapitel – i förklimakteriet börjar de första hormonförändringarna, runt menopaus svajar hormonnivåerna och mensen försvinner och i postmenopaus jämnas hormonbalansen till sist ut.
Vanliga klimakteriesymtom är vallningar, sömnproblem, humörsvängningar och minskad sexlust.
Menopaus är den sista mensen och bekräftas först 12 månader utan blödning, vanligtvis runt 51-52 års ålder.
Här kommer en överblick över klimakteriets olika faser, från att de första förändringarna börjar tills tiden efter den sista mensen.
Vad menas med klimakteriets olika faser?
Klimakteriet är inte en enskild händelse, utan en längre process alla kvinnor genomgår. Det är en naturlig övergångsperiod i livet där kvinnans hormonproduktion minskar, vilket leder till att mensen till slut upphör.
Klimakteriet kan delas upp i tre faser: förklimakteriet (perimenopaus), menopaus och postmenopaus.
Varje fas har sina egna kännetecken och kan ge upphov till olika symtom som påverkar både kropp och sinne. Genom att förstå vilken fas du befinner dig i och vad den innebär kan du lättare identifiera och hantera eventuella besvär.
Fas 1: Förklimakteriet – de första förändringarna
Förklimakteriet, perimenopaus, markerar starten på klimakteriet. Det är vanligt att missta förklimakteriet som något som börjar innan övergångsåldern, men faktum är att det är en del av klimakteriet .
I förklimakteriet avtar kroppens produktion av hormonerna östrogen och gulkroppshormon (progesteron), vilket kan ge olika symtom. Det är vanligt att missta klimakteriesymtom för annat.
Förklimakteriet kan sätta i gång många år innan tidpunkten för den sista mensblödningen (Menopaus) och kan därmed pågå under en lång period. De flesta kvinnor börjar märka symtom kopplade till förklimakteriet runt 40-årsåldern, men det kan starta både tidigare och senare.
Några vanliga myter kring klimakteriet är att alla kvinnor får allvarliga humörsvängningar, går upp i vikt och att det är en plågsam upplevelse. Faktum är att det inte alls behöver stämma. Varje kvinna upplever klimakteriet på olika sätt och det är vanligt att du inte ens märker av att du hamnar i förklimakteriet.
Hur kan du veta om du befinner dig i förklimakteriet?
Det finns upp emot 30 symtom som kvinnor upplever i klimakteriet, vissa vanligare än andra. Du kanske märker av att mensens rytm och mängd förändras, att humöret svajar eller att du har svårare att sova? Då är chansen stor att du är i förklimakteriet.
Ta vårt självtest för att ta reda på om du är i förklimakteriet.
Andra typiska symtom kan vara värmevallningar, nattsvettningar, minskad sexlust, trötthet och torra slemhinnor.
Förklimakteriet är början på slutet för kvinnans fertila period i livet, men det är en myt att du inte längre kan bli gravid. Ända fram tills den sista mensblödningen är det möjligt att bli gravid, även om menscykeln är oregelbunden. Det kan däremot vara svårare att lyckas, men i sådant fall finns det hjälp att få hos vården.
Hur intensiv den första fasen upplevs varierar stort från kvinna till kvinna. En del känner av många symtom som påverkar deras vardag negativt, medan andra går igenom denna period utan problem.
Fas 2: Menopaus – en ny början
Klimakteriet innebär egentligen hela den hormonella övergångsåldern, men brukar i samband med menopaus kopplas till den mittersta fasen. Det är under denna mittperiod du har menopaus, den sista mensblödningen.
Generellt sett befinner sig de flesta kvinnor i klimakteriet när de är mellan 45 och 55 år, men precis som allt som har med klimakteriet att göra är även det individuellt. För vissa startar det tidigare än 45 och för andra senare.
Innan menopaus inträffar har menscykeln gradvis förändrats i samband med hormonminskningarna. Om du märker av att din menscykel blir oregelbunden, med antingen längre eller kortare mellanrum, eller en förändrad blödningsmängd, är det stor sannolikhet att du börjar närma dig den sista mensen.
Till slut har äggstockarnas produktion av östrogen och gulkroppshormon minskat så pass mycket att mensen upphör helt. De flesta kvinnor får sin sista mens när de är 51-52 år, men åldern varierar normalt mellan 45 och 57.
Det kan vara svårt i stunden att avgöra om mensen faktiskt har upphört. För att säkert veta att du har nått menopaus behöver det ha gått 12 månader utan någon blödning. Först då kan man med säkerhet säga att mensen inte bara tagit en paus, utan att den har avtagit helt.
Jag har haft min sista mens – vad händer nu?
Efter menopaus upphör fertiliteten. För vissa kan detta upplevas som en förlust, eftersom klimakteriet ofta förknippas med stigande ålder och att inte längre kunna få barn. För andra innebär det en lättnad att slippa mensen, preventivmedel eller mensrelaterade besvär. Reaktionerna varierar, och det är naturligt att uppleva förändringen på olika sätt.
När hormonproduktionen minskar ytterligare i klimakteriets mittersta fas, menopaus, kan symtomen förändras och ibland bli mer påtagliga. De låga nivåerna av östrogen och gulkroppshormon kan göra att nya symtom dyker upp, samtidigt som de du redan upplever kan bli starkare och hålla i sig längre.
Värmevallningar kan komma oftare och kraftigare, viktuppgång är vanligt till följd av de hormonella förändringarna och sömnproblem kan fortsätta eller tillta. Många upplever att humörsvängningarna blir mer utmanande att hantera och att slemhinnorna blir ännu torrare, vilket kan påverka sexlivet än mer.
Om symtomen tar över
Förändringen kan kännas överväldigande - men om du besväras av symtom finns det hjälp att få. Många upplever lindring med hormonbehandling, där man tillför de hormoner som kroppen inte producerar i lika stor utsträckning längre.
För dig som inte vill eller kan genomgå hormonbehandling finns även nya hormonfria alternativ som effektivt minskar värmevallningar och svettningar. Tveka inte att söka hjälp hos vården.
Fas 3: Postmenopaus – livet efter klimakteriet
Den tredje och sista fasen kallas för postmenopaus. Den börjar 12 månader efter den sista mensblödningen, menopaus, och varar sedan livet ut. När du går in i postmenopaus är du inte längre fertil – en naturlig övergång som hör till varje kvinnas liv.
Under denna fas håller din kropp på att stabilisera sig efter hormonsvängningarna. Hormonproduktionen har minskat och kroppen har en permanent lägre nivå av östrogen. Det kan ta ett tag för kroppen att vänja sig, vilket kan påverka dig på nya sätt.
Det är inte ovanligt att symtom från klimakteriet fortfarande gör sig påminda ytterligare några år, men för de flesta kvinnor avtar besvären gradvis.
Kost, rörelse och återhämtning
De lägre hormonnivåerna medför också en ökad risk för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. Därför är det extra viktigt att ta hand om sig själv genom hela postmenopausen. Bra mat, regelbunden rörelse, återhämtning och mental balans gör stor skillnad, både för välmåendet i vardagen och långsiktigt. En hälsosam livsstil kan också lindra andra symtom som fortfarande märks av, som värmevallningar, försämrad sömn, viktökning eller nedstämdhet.
Det finns mycket du kan göra själv för att göra vardagen mer behaglig, men det är också vanligt att känna sig ensam med svåra känslor. Att dela dina upplevelser med nära och kära kan ge stöd och förståelse. Om du märker att dina besvär påverkar livskvaliteten är det viktigt att vända dig till vården. Här kan du läsa mer om olika behandlingar:
Hur länge varar varje fas?
Hur länge klimakteriet varar, vilka symtom du upplever och hur du hanterar övergångsåldern varierar brett, men finns några generella riktlinjer att känna till:
När klimakteriet startar och hur länge det pågår beror främst på dina gener. Vissa saker, som rökning eller särskilda medicinska behandlingar, kan göra att klimakteriet kommer något tidigare. En hälsosam livsstil kan däremot hjälpa dig att må bättre och lindra symtomen.
Sammantaget kan hela klimakterieövergången pågå från några år upp till över tio år, men det är unikt för varje kvinna.