Sammanfattning
I klimakteriet sjunker östrogen och gulkroppshormon (progesteron) och kroppen ställer om.
Förändringen känns i både kropp och sinne: värmevallningar, svettningar, svajigt humör, hjärndimma eller trasslig sömn. Känner du igen dig?
Klimakteriet är en resa i etapper: förklimakteriet, menopaus och postmenopaus. Varje fas har sina egna kännetecken.
För de flesta börjar klimakteriet mellan 45-50 års ålder och beror på gener, men tidpunkten kan variera.
Påverkar symtomen din vardag? Det finns hjälp att få, antingen med eller utan hormoner.
Vad händer i kroppen under klimakteriet?
Klimakteriet är en period i livet då kroppens hormonnivåer gradvis förändras. Förändringarna börjar i äggstockarna, där kroppens ägg och hormoner bildas.
Under denna livsfas minskar produktionen av de hormoner som reglerar menscykeln - östrogen och gulkroppshormon (progesteron). När hormonnivåerna sjunker blir mensen till en början oregelbunden tills den så småningom upphör helt. Det markerar slutet på kvinnans fertila period i livet.
De sjunkande hormonnivåerna påverkar kroppen på olika sätt där upplevelsen av dessa förändringar varierar. För vissa kvinnor innebär det en period med fysiska besvär och förändringar kopplade till fertilitet. För andra kan det innebära en mer praktisk vardag utan menstruation, PMS eller behov av preventivmedel.
Vissa känner knappt av några symtom alls, medan andra drabbas av besvär som påverkar både kropp och sinne. Det är vanligt att symtomen yttrar sig som t.ex. sömnsvårigheter, humörsvängningar och värmevallningar.
Osäker på om du är i klimakteriet?
Klimakteriet, menopaus eller övergångsåldern – vad är skillnaden?
Det är vanligt att klimakteriet beskrivs med olika begrepp, som ibland kan blandas ihop. Exempelvis brukar klimakteriet och menopaus ofta förväxlas, vilket inte är konstigt. De hör ihop, men betyder faktiskt olika saker.
Klimakteriet är hela den fas där kvinnan går igenom hormonella förändringar. Fasen börjar ofta med tidiga symtom och kan pågå tills flera år efter att mensen har försvunnit. Klimakteriet kallas i bland också övergångsåldern eller övergångsperioden.
Menopaus är däremot den medicinska termen för kvinnans sista mensblödning. Den inträffar vid tidpunkten då mensen upphör helt och går bara att fastställa i efterhand. När det har gått 12 månader utan mens kan man konstatera när menopausen har inträffat.
När börjar klimakteriet?
Klimakteriet börjar oftast någon gång mellan 45 och 50 års ålder. När det sker mer exakt är individuellt och vissa kan uppleva tidiga symtom redan i 40-års åldern. Ärftlighet har en betydande roll för när klimakteriet startar och det är vanligt att du får symtom i samma ålder som din mamma.
Vissa levnadsvanor, exempelvis rökning, kan göra så att klimakteriet börjar tidigare. Den sista mensblödningen inträffar vanligtvis runt 51-52 års ålder, men vissa kvinnor kan få symtom redan tio år innan den sista mensen.
Tecken på att klimakteriet har börjat kan märkas av både genom kroppsliga och psykiska symtom. Vanliga tecken på att klimakteriet har startat är värmevallningar, sömnsvårigheter, humörsvängningar, förändringar i underlivet och andra kroppsliga förändringar.
Klimakteriet innebär hormonella förändringar som kan ge olika symtom. Genom att känna till vanliga tecken och de biologiska processerna blir det enklare att förstå och hantera denna fas i livet.
Här kan du läsa mer om klimakteriesymtom.
Klimakteriets olika faser
Klimakteriet är inte något som händer över en natt, utan en process som kan pågå under flera år. I takt med att hormonnivåerna minskar, förändras kroppen allt mer. Upplevelsen kan därför variera beroende på vilken fas av klimakteriet du befinner dig i. Ditt mående kan skifta under denna tid, det är helt normalt.
För att lättare förstå vad som händer i kroppen kan klimakteriet delas in i tre olika faser: Förklimakteriet (perimenopaus), Menopaus och Postmenopaus.
Här går vi igenom vad som kännetecknar varje fas och vad du bör vara särskilt uppmärksam på. Genom att känna till möjliga symtom i förväg kan du bättre förbereda dig på hur du ska hantera dem.
Hur påverkar hormoner klimakteriet?
Många av klimakteriesymtomen beror på kroppens minskade produktion av hormonerna östrogen och gulkroppshormon. När nivåerna sjunker påverkas både kropp och humör på olika sätt och för många kvinnor innebär det symtom som blir utmanande i vardagen.
Det finns hjälp att få. Om besvären påverkar ditt dagliga liv finns flera behandlingsalternativ som effektivt lindrar de besvär som kan uppstå under klimakteriet.
Vilken behandling som passar bäst beror på hur du upplever dina symtom och hur besvärande de är. Det finns både hormonbaserade och hormonfria behandlingar beroende på vad man föredrar. Vissa kvinnor kan av medicinska skäl inte använda hormonella behandlingar. Det är därför viktigt att hitta en lösning anpassad efter just dig och det din kropp behöver.
När bör man söka vård?
Om symtomen blir uttalade eller påverkar livskvaliteten är det viktigt att kontakta vården. Det finns flera behandlingsalternativ, och vårdpersonal kan hjälpa till att hitta en lämplig lösning utifrån individuella behov.
Har du svårt att avgöra hur svåra dina syntom är? Gör självtestet utvecklat av vården.
Här kan du läsa mer om hur du går till väga för att få hjälp:
Behandling av klimakteriebesvär
Idag finns det flera olika alternativ för att behandla dina klimakteriebesvär.
Effektiva receptbelagda läkemedel godkända mot klimakteriesymtom innefattar både:
Hormonell behandling (även kallat MHT)
En ny klass hormonfri behandling som kallas NKT (Neurokinin Targeted therapies).
Det finns även andra receptbelagda läkemedel (t.ex. antidepressiva) som kan förskrivas mot klimakteriesymtom, men som dels inte är godkända för det och dels har begränsad effekt.
Du kan också se över din livsstil – finns det några förändringar du kan göra för att få en mer hälsosam vardag? Stress kan t.ex förstärka vissa besvär.
Det finns lösningar som kan lindra symtom och förbättra ditt mående. Läs mer om de olika behandlingsalternativen här
Vad kan du göra själv?
Om du har mindre besvär finns det saker du kan göra själv för att lindra dessa. En aktiv vardag med regelbunden träning och rörelse, kan ge positiva effekter på vallningar, svettningar och humörsvängningar. Att fokusera på en hälsosam kost kan minska besvär kring kroppsförändringar, minska andra symtom och förbättra ditt allmänna välbefinnande. God sömnhygien – exempelvis ett mörkt och svalt sovrum – kan underlätta vid nattliga svettningar.
