Bröstcancerbehandling kan utlösa klimakteriet, oavsett ålder. Lär dig varför, känn igen besvären och se vilken hjälp som finns – även utan östrogen
Kan bröstcancerbehandling utlösa klimakteriet?
Det korta svaret är ja. Behandling mot bröstcancer kan påverka kroppen på olika sätt. Cellgifter kan påverka äggstockarna, antihormonell behandling minskar eller blockerar östrogenets effekt och ibland stängs äggstockarnas funktion av med läkemedel eller operation. Resultatet kan bli klimakteriebesvär - ung som gammal.
Bröstcancer och klimakteriet – hör de ihop?
I vanliga fall är klimakteriet en gradvis omställning som börjar någon gång runt 45 års ålder. Men så är inte alltid fallet om du genomgår bröstcancerbehandling. Hormonförändringarna kan gå betydligt snabbare och ibland även börja tidigare än väntat.
Nästan alla som genomgår behandling för bröstcancer hamnar i klimakteriet. Behandlingarna påverkar äggstockarnas funktion och östrogenets effekt i kroppen. Det kan resultera i klimakteriebesvär, även för dig som har lång tid kvar till klimakterieåldern eller dig som redan gått igenom det.
Det finns framför allt tre vägar som leder dit:
– Cellgifter kan stänga av äggstockarna
Vid behandling med cellgifter påverkas äggstockarnas funktion så att mensen blir oregelbunden eller försvinner. Behandlingen minskar äggreserverna och sänker produktionen av östrogen och gulkroppshormon, vilket reglerar mensen.
För vissa är förändringen tillfällig under cellgiftsbehandlingen och mensen kommer tillbaka när behandlingen avslutas. För andra blir påverkan bestående och leder till att klimakteriet börjar tidigare än det annars hade gjort.
Huruvida mensen kommer tillbaka eller inte påverkas generellt sett av behandlingstyp, men också din ålder. Om du är yngre än 40 och ännu inte har kommit in i klimakteriet är det större chans att mensen kommer tillbaka, men sannolikheten minskar med stigande ålder eller för de som redan befinner sig i klimakteriet.
- Antihormonell behandling sänker eller blockerar östrogenet i flera år
Vissa typer av bröstcancer är hormonkänsliga och är beroende av östrogen för att växa. Då kan du få antihormonell, eller endokrin, behandling. Den fungerar genom att minska mängden östrogen eller ”blockera” östrogenets effekt på cancercellerna.
När östrogenets effekt minskar under behandlingens gång påminner det om vad som händer under klimakteriet. Kroppen svarar på ungefär samma sätt – med klimakterieliknande besvär som plötsliga värmevallningar, svettningar, minskad sexlust, hjärndimma och en kropp som värker.
Antihormonell behandling är sällan en kort historia, utan pågår vanligtvis under fem till tio år. Studier visar att omkring en av fem patienter avslutar sin antihormonella behandling i förtid på grund av biverkningar i form av klimakteriesymtom. Samtidigt är behandling mycket viktig för att minimera risken att cancern kommer tillbaka.
Viktigt att komma ihåg är att klimakteriet inte behöver vara ett avslutat kapitel bara för att du redan har passerat det. Antihormonell behandling kan göra att vissa välbekanta klimakteriebesvär dyker upp igen. Det kan gälla även yngre kvinnor som har lång tid kvar till den vanliga klimakterieåldern.
- När äggstockarna opereras bort eller stängs av
Vid vissa typer av bröstcancer kan det vara viktigt att minska kroppens produktion av östrogen. Hos kvinnor som ännu inte gått igenom klimakteriet kan läkemedel användas för att tillfälligt stänga av äggstockarnas funktion för att minska produktionen av östrogen.
I vissa fall opereras äggstockarna bort genom operation. Då upphör produktionen av östrogen helt och hållet.
När äggstockarna ”stängs av” eller opereras bort går kroppen från att producera östrogen som vanligt till att helt plötsligt upphöra. Den snabba skiftningen gör att kroppen snabbt hamnar i vad som kallas för kirurgiskt klimakterium.
Den största skillnaden mellan kirurgiskt klimakterium och naturligt klimakterium genom tempot det sker i. När östrogennivån avstannar så abrupt kan det innebära att klimakteriebesvären kommer snabbare och upplevas mer påtagliga.
LÄNK TILL FÖRDJUPANDE SIDA
Kom ihåg
Det kan vara svårt att avgöra själv om symtomen beror på tidigt klimakterium eller cancerbehandling. Om mensen förändras eller försvinner och du samtidigt får besvär som liknar klimakteriesymtom bör du kontakta vården som kan hjälpa till att ta reda på vad förändringarna beror på.
Vanliga besvär efter behandlingen. Känner du igen dig?
Efter cancerbehandling kan biverkningar göra sig påminda olika mycket hos olika personer. Bröstcancer är dessutom en av de vanligaste cancerformerna bland svenska kvinnor. Omkring 8 200 kvinnor får diagnosen varje år och ungefär tre av fyra får bröstcancer som är hormonkänsliga.
Vanliga besvär är:
Värmevallningar– plötsliga svettningar, rodnad eller intensiv värme.
Sömnproblem – svårigheter att somna, orolig sömn eller kontant trötthet.
Torra slemhinnor – klåda eller irritation när du kissar eller har sex.
Snabba humörsvängningar – irritation, gråtmildhet och en känsla av att inte riktigt ha kontroll över känslorna.
Nattliga svettningar – snabba värmeskiftningar under natten.
Psykiska besvär– svårare än vanligt att finna glädje i saker eller depression.
Förändrad sexlust – minskad sexlust och svårare att känna njutning
”Hjärndimma” – koncentrationssvårigheter, mental trötthet eller svårigheter att minnas.
Trötthet – utmattning eller som ett resultat av sömnproblem.
Ledvärk – stelhet, minskad muskelmassa.
Kroppsförändringar – viktuppgång, tunnare hår och torrare hud.
Varför blir det så mycket kraftigare än ett vanligt klimakterium?
Det kan känns som att klimakterieliknande besvär kom från ingenstans. En förklaring är att hormonförändringen vid bröstcancerbehandling kan ske betydligt snabbare än vid vanligt klimakterium.
För kvinnor som kommer in i klimakteriet på naturlig väg sker övergången vanligtvis under ett antal år och hormonnivåerna sjunker gradvis. Symtomen kommer ofta smygande och en del märker inte av det särskilt mycket.
Vid bröstcancerbehandling sker det mesta på en och samma gång. Cellgifter, antihormonell behandling eller behandling som stänger av äggstockarnas funktion gör att östrogennivåerna sjunker från en dag till en annan på. Med mindre tid för kroppen att vänja sig vid förändringarna blir resultatet att symtom slår till snabbare och känns kraftigare än vid ett naturligt klimakterium.
Andra saker som påverkar din upplevelse
För många kvinnor med bröstcancer är inte klimakteriebehandling med östrogen lämplig. Det gör att ett vanligt sätt att lindra klimakteriesymtom inte kan användas, vilket kan göra vissa symtom svårare att behandla.
Man får inte glömma att alla dessa besvär kanske pågår samtidigt som du genomgår eller återhämtar dig efter en krävande bröstcancerbehandling. Bara det är påfrestande. Ytterligare klimakteriebesvär som trötthet, värmevallningar, sömnproblem och andra biverkningar kan göra belastningen betydligt större.
Tidigt klimakterium – när du är yngre än du "borde" vara
Klimakteriet brukar förknippas med åren runt 50. Men för vissa kan värmevallningar, förändrade mensblödningar eller nattsvettningar dyka upp tidigare än så – ibland redan mellan 30- och 40-års ålder.
När den sista mensen, även kallat menopaus, kommer före 45 års ålder brukar det kallas tidigt klimakterium. Ungefär 5% av alla kvinnor i Sverige hamnar i tidigt klimakterie.
För dig som behandlas för bröstcancer kan klimakteriet komma tidigare än det annars skulle ha gjort, ibland redan runt 30-års åldern eller när du genomgår din behandling. Cellgifter påverkar äggstockarnas hormonproduktion och vissa behandlingar hämmar östrogenproduktionen, vilket utlöser klimakteriebesvär.
Ofta förknippas tidigt klimakterium med prematur ovariell insufficiens. Det är ett tillstånd där äggstockarnas funktion påverkas tidigare än vanligt, ofta innan du fyller 40 år. Hormonnivåerna sjunker, precis som i klimakteriet. Tillståndet kan ge diffusa symtom som liknar klimakteriets, som utebliven mens, vallningar eller torra slemhinnor, vilket gör det svårt att avgöra vad symtomen beror på.
Mens, fertilitet och preventivmedel
Cancerbehandling påverkar ofta äggstockarna, vilket i sin tur påverkar menstruationen och möjligheten att bli gravid. Hur stor påverkan blir beror bland annat på din ålder och vilken behandling du får.
Om mensen uteblir under cellgiftsbehandling betyder det inte nödvändigtvis att äggstockarna har slutat fungera för gott För en del kommer mensen tillbaka efter avslutad behandling och när äggstockarna har återhämtat sig.
En viktig detalj: utebliven mens behöver inte alltid betyda att du inte kan bli gravid. Kroppen kan överraska och ägglossningen kan komma igång, ibland innan mensen gör det. Vid ägglossning finns det chans att bli gravid och därför kan preventivmedel behövas även om du inte har någon mens.
Har du frågor eller funderingar kring fertilitet bör du ta upp dem med din onkolog, helst innan behandlingen startar
Det finns hjälp – även utan östrogen
Klimakteriebesvär i samband med bröstcancer är påfrestande. I vanliga fall behandlas besvären ofta med östrogen, men vid behandling av bröstcancer är det just detta hormon man vill minska, vilket gör östrogenbehandling olämpligt.
Men – det finns hjälp att få. Flera hormonfria alternativ kan hjälpa till att underlätta dina besvär:
Behandling med NKT:er – hormonfria läkemedel
Hormonfria läkemedel – vissa antidepressiva läkemedel och blodtrycksmediciner
Naturläkemedel och kosttillskott – Receptfria eller växtbaserade läkemedel och tillskott
Övriga behandlingar – KBT, fysisk aktivitet och livsstilsförändringar samt akupunktur och alternativ medicin
Så säger läkaren
Östrogenbehandling är inte den enda lösningen för klimakteriebesvär. Det finns flera hormonfria alternativ som kan göra stor skillnad – det viktiga är att hitta rätt väg som passar just dina symtom och den cancerbehandling du får.
Vem du kan vända dig till
Att veta vart man ska vända sig i vården kan kännas som att hitta i en djungel. Så här kan du tänka:
Kontaktsjuksköterska: En bra första kontakt som hjälper dig att navigera i vården och hitta rätt vårdkontakt.
Bröstmottagning: För frågor som rör din bröstcancer, operation, uppföljning eller vårdplan.
Onkolog: Ansvarar för den medicinska cancerbehandlingen. Kontakta om du tror att besvären kan vara relaterade till din cancerbehandling.
Gynekolog: Kontakta gynekologen för hjälp kring blödningar, smärta i underlivet, torra slemhinnor eller andra gynekologiska besvär.
Klimakteriemottagning: Specialiserade på klimakteriebesvär och kan ge stöd och rådgivning kring klimakteriet.
Ta med till vårdbesöket:
Bakgrund kring din bröstcancerbehandling
En lista över dina symtom
När symtomen började
Hur ofta de kommer och håller i sig
Hur symtomen påverkar dig
Eventuella läkemedel eller kosttillskott du använder
Läs vidare
Vad innebär klimakteriet egentligen?
Mer information om hormoner och klimakteriet
Läs mer om klimakteriets faser