Kan bröstcancerbehandling utlösa klimakterieliknande besvär?
Ja, på tre sätt. Cellgifter kan skada äggstockarna så att östrogenproduktionen upphör, tillfälligt eller för gott. Antihormonell behandling, som de flesta med hormonkänslig bröstcancer får i fem till tio år, sänker eller blockerar östrogenet och kan ge klimakteriebesvär även om kvinnan redan passerat klimakteriet på naturlig väg. Att operera bort eller stänga av äggstockarna ger samma effekt, fast snabbare. Besvären är vanliga och går att lindra.
Naturligt klimakterie eller behandlingsutlöst – vad är skillnaden?
Det ena brukar smyga sig på och pågå under ett par år. Det andra händer nästan över en natt.
Ett naturligt klimakterie är för de flesta en gradvis övergång. Mensen kanske börjar förändras, sömnen krånglar eller så dyker en första vallning upp. Vissa märker av det mycket, andra knappt någonting.
För dig som genomgår bröstcancerbehandling kommer klimakteriesymtomen däremot inte gradvis. Cancerbehandling påverkar äggstockarna och östrogenets effekt i kroppen betydligt snabbare.
De tvära hormonförändringarna gör att kroppen inte riktigt hänger med i hormonsvängningarna. Klimakterieliknande besvär, som vanligtvis brukar märkas av gradvis eller något i taget, kan komma mer abrupt. Ibland är biverkningarna mer intensiva och ihållande än vid naturligt klimakterie.
När klimakteriet orsakas av behandling brukar det kallas medicinskt klimakterie.
Cellgifter – hur påverkar de äggstockarna?
Cellgifter är specifikt utvecklade för att slå mot sjuka cancerceller, men riskerar att samtidigt påverka friska celler. Det är vanligt att äggstockarna tar stryk vid cellgiftsbehandling. Behandlingen kan slå ut äggstockarnas hormonproducerande funktion och minska äggreserven.
Det kan märkas genom klimakterieliknande symtom - ofta börjar det med att mensen blir oregelbunden, förändras eller försvinner helt.
Friska celler har däremot bättre chans att återhämta sig än cancerceller. Därför brukar biverkningar lindras mellan behandlingstillfällena och försvinna när behandlingen är avslutad.
Är klimakteriebesvären tillfälliga eller permanenta?
Mensen har försvunnit under cancerbehandlingen. Betyder det att den är borta för gott?
Inte nödvändigtvis. Att mensen uteblir behöver inte innebära att äggstockarnas funktion upphört för alltid. För vissa kommer mensen tillbaka efter avslutad behandling.
Din ålder spelar stor roll. Kvinnor under 40 år har generellt sett större chans att äggstockarna återhämtar sig. Ju äldre du är när du behandlas, desto större är risken att äggstockarna inte repar sig. Då hamnar du i klimakteriet tidigare.
Vad händer med kroppen månaderna efter sista behandlingen?
Biverkningar efter avslutad cellgiftsbehandling är inget ovanligt. Det tar tid för äggstockarna att återhämta sig och bara för att behandlingen är avslutad behöver det inte betyda att du direkt går tillbaka till att må som du gjorde innan.
Återhämtningen ser olika ut för alla. För en del börjar äggstockarna fungera igen, mensen kommer tillbaka och besvären minskar. För andra leder behandlingen till bestående klimakterie och fortsatt besvärliga symtom.

Antihormonell behandling – varför kan den ge klimakteriebesvär i flera år?
Ungefär tre av fyra bröstcancerfall i Sverige är hormonkänsliga, även kallade hormonberoende. Det betyder att cancern är beroende av hormonerna östrogen och progesteron för att kunna växa.
Här kommer antihormonell behandling in. Den kallas också endokrin eller hormonsänkande behandling och går ut på att blockera östrogenets effekt eller minska tillverkningen av östrogen, vilket motverkar tillväxten av cancerceller.
Varför du får den: hormonkänslig bröstcancer och risken för återfall
Antihormonell behandling handlar inte bara om cancern som behandlas i stunden. Den har framför allt ett förebyggande syfte.
Vid hormonkänslig cancer använder cancercellerna östrogen för att växa. Behandlingen går därför ut på att minska mängden östrogen eller blockera hormonets möjligheter att påverka cancercellerna.
På så vis minskar risken för att eventuella cancerceller som är kvar börjar växa igen och att bröstcancern kommer tillbaka. Men behandlingen har också en annan viktig effekt: den minskar risken att dö av bröstcancer. Därför är det viktigt att du fortsätter du fortsätter med behandlingen i fem till tio år, även när det inte längre finns några tecken på cancer.
Antihormonell behandling fungerar på olika sätt:
Kan antihormonella behandlingar kombineras?
Ja – och ibland är kombinationen nödvändig för behandlingen.
Hos kvinnor som inte nått klimakteriet kan GnRH-analoger användas för att tillfälligt pausa äggstockarnas produktion. Det gör det möjligt att samtidigt behandla med aromatashämmare.
Fem eller tio års behandling – därför behövs den
Även när cancerbehandlingen är avslutad finns återfallsrisken för hormonkänslig bröstcancer kvar under lång tid. Därför fortsätter den antihormonella behandlingen ofta i fem till tio år.
Fem år kan kännas som en lång tid, och tio år ännu längre. Särskilt om du besväras av biverkningar. Men behandlingen är livsviktig – den minskar inte bara risken för att bröstcancern kommer tillbaka, utan även risken att dö av sjukdomen.
Vilken är den bästa antihormonella behandlingen för bröstcancer?
Vid behandling av bröstcancer finns det inget ”one size fits all”. Det som fungerar för någon annan behöver inte nödvändigtvis fungera för dig. Din behandling avgörs utifrån dina förutsättningar, cancertyp, om du gått igenom klimakteriet eller inte och vilka biverkningar du har.
När äggstockarna opereras bort eller stängs av
Äggstockarnas östrogenproduktion kan stängas av på två olika sätt – tillfälligt eller permanent:
Med GnRH-analoger sätts äggstockarna tillfälligt ”på paus”. När behandlingen är avslutad kan kroppen generellt sett producera östrogen igen.
Vid operation tas äggstockarna bort permanent och då upphör produktionen av östrogen direkt. Kroppen går då in i det som kallas kirurgiskt klimakterie, men operation av äggstockarna används endast i undantagsfall.
Varför besvären kommer snabbare och blir kraftigare
Den stora skillnaden mellan naturligt och medicinskt klimakterie är framför allt tempot.
Vid naturligt klimakterie förändras hormonnivåerna över lång tid, vanligen mellan fyra upp till tio år. Östrogenet svänger upp och ner för att så småningom minska, och kroppen hinner med att anpassa sig under tiden.
Vid ett medicinskt klimakterie orsakat av cancerbehandling ser tidslinjen helt annorlunda ut. Förändringen går snabbare - sjunkande hormonnivåer kommer från ingenstans och kroppen kan få lite av en chock.
Det märks tydligt i kroppens temperaturreglering. När östrogenet minskar påverkas hypotalamus, kroppens egen termostat. När den hamnar i obalans kan en liten temperaturhöjning uppfattas som att kroppen är alldeles för varm, och kroppen svarar med nedkylning på högvarv där blodkärlen vidgas, huden blir varm och svettningarna börjar.
Termostaten är bara ett exempel på hur omställningen påverkar. När östrogenet snabbt förändras kan flera delar av kroppen reagera samtidigt, ofta med betydligt mindre förvarning.
Besvär att känna igen – och vilka som hör till behandlingen
Nattliga svettningar, humörsvängningar och trötthet är klimakterieliknande biverkningar som hör till flera antihormonella metoder. Men vissa mer allvarliga biverkningar är extra viktiga att hålla koll på:
Vanliga och ovanliga biverkningar per behandlingstyp
Behandlingstyp
Antiöstrogen (tamoxifen)
Vanliga biverkningar
Klimakterieliknande symtom som värmevallningar och svettningar, trötthet, påverkan på humöret, torra slemhinnor samt led- och muskelvärk.
Särskilt viktiga biverkningar och risker
Ökad risk för blodpropp och påverkan på livmoderslemhinnan, Längre behandling kan öka risken för livmodercancer hos kvinnor som redan passerat klimakteriet.
Behandlingstyp
Aromatashämmare (letrozol, anastrozol och exemestan)
Vanliga biverkningar
Klimakterieliknande symtom som ledvärk, muskelstelhet, värmevallningar och svettningar samt torra slemhinnor.
Särskilt viktiga biverkningar och risker
Minskad bentäthet vilket kan öka risken för benskörhet och benbrott.
Behandlingstyp
GnRH-analoger (t.ex. goserelin)
Vanliga biverkningar
Ger ofta mer påtagliga klimakterieliknande besvär som: värmevallningar, trötthet, humörsvängningar, torra slemhinnor samt muskel- och ledvärk.
Särskilt viktiga biverkningar och risker
Långvarig behandling kan minska bentätheten, vilket kan öka risken för benskörhet.
Antihormonella behandlingar kommer sällan utan biverkningar – men det viktiga är att du har koll på vilka biverkningar som hör till vilken behandlingstyp.
Förändrade blödningar i samband med antiöstrogen-behandling?
En ny eller oväntad blödning bör inte avfärdas som ännu en vanlig biverkning av antiöstrogen behandling, utan är viktig att ta på allvar. Kontakta vården för bedömning.
Går besvären över?
Hur biverkningarna från din antihormonella behandling utvecklas och hur de påverkar dig varierar från person till person. Det beror dels på vilken behandling du får, men också på hur just din kropp reagerar.
Är du klar med behandlingen? Återhämtningen ser annorlunda ut för alla. Efter cellgifter hämtar sig äggstockarna ofta med tiden. Mensen kan komma tillbaka och besvären minska. Ju äldre du är, desto större risk att biverkningarna blir bestående och att klimakteriet fortsätter.
Med GnRH-behandling är avstängningen tillfällig och äggstockarna kan börja fungera igen, så länge du inte hunnit komma in i klimakteriet på naturligt sätt innan behandlingen startade.
Vid antiöstrogen eller aromatashämmare fortsätter däremot hormonpåverkan så länge behandlingen pågår. För vissa blir biverkningarna färre när kroppen hunnit vänja sig. För andra fortsätter besvären så länge behandlingen pågår. Nya biverkningar kan även dyka upp efter ett tag, medan andra avtar.
Vad du kan göra – och var hjälpen finns
Biverkningar kommer ofta på köpet med den viktiga cancerbehandlingen. Men det betyder inte att du behöver bita ihop. Det finns saker som kan göra skillnad:
Fysisk aktivitet kan hjälpa vid stelhet och ledvärk
För påfrestande värmevallningar och svettningar som stör vardagen eller sömnen finns det hormonfria alternativ som kan lindra
Torra slemhinnor kan lindras med fuktgivande krämer eller glidmedel, samt i vissa fall med lokala östrogenpreparat men enbart efter kontakt med läkare
KBT kan hjälpa dig att hantera symtom i vardagen
För mer information, besök:
Värmevallningar efter bröstcancer
Experten om hjälpen många missar
Behandling med naturpreparat kan låta som ett milt alternativ, men så är inte alltid fallet för dig som har eller har haft bröstcancer. Det nationella vårdprogrammet för bröstcancer avråder från användning av naturläkemedel eftersom vissa preparat innehåller östrogenliknande ämnen som kan påverka effekten av din cancerbehandling. Rådgör alltid med din läkare om du funderar på att använda naturpreparat.
Hit kan du vända dig
Påverkar besvären din vardag? Då finns hjälp att få:
Kontaktsjuksköterskan – en första kontakt för råd och hänvisning till rätt vårdgivare.
Bröstmottagning eller onkolog – om besvären hänger ihop med din cancerbehandling.
Gynekolog – vid gynekologiska besvär.
Vårdcentralen – för allmän bedömning och vidare hjälp.
Om du funderar på att sluta med behandlingen
Antihormonell behandling kan kännas motsägelsefull – den är förebyggande, men du märker inte av att återfallsrisken minskar. Det du däremot känner av är nedstämdheten, tröttheten, muskelvärken och de dagliga vallningarna.
Biverkningarna ska självklart tas på allvar – men även vikten av att minska bröstcanceråterfall och därmed risken att dö av bröstcancer.
Kan man ta östrogen mot klimakteriebesvären?
Om du haft bröstcancer avråds du generellt från hormonbehandling med östrogen. Systemisk hormonbehandling rekommenderas inte eftersom östrogen kan gör att cancercellerna växer. Det är endast i särskilda undantagsfall det kan bli aktuellt, efter noggrann bedömning av läkare.
Vid vissa lokala besvär, som torra slemhinnor, kan lokal östrogenbehandling ibland vara aktuell, men det ska också rådgöras med läkare innan behandling påbörjas.
Långvarig antihormonell behandling har bevisad effekt för att minska återfallsrisken – närmare bestämt med 40 procent efter fem års behandling jämfört med utan behandling. Forskning visar samtidigt att den som inte fullföljer behandlingen har betydligt högre återfallsrisk.
Ibland går det att behandla biverkningarna, och för vissa är lösningen att byta till ett annat behandlingsalternativ inom samma kategori, testa en annan antihormonell behandlingstyp eller att ta en tillfällig paus i samråd med läkare.
Men kom ihåg – vid besvärliga biverkningar behöver du inte bara bita ihop. Om dina biverkningar påverkar din vardag bör du kontakta vården.
Funderar du på att söka vård?
Förbered dig och ta med det här till vårdbesöket
Bakgrund kring din bröstcancerbehandling
En lista över dina symtom
När symtomen började
Hur ofta de kommer och håller i sig
Hur symtomen påverkar dig
Eventuella läkemedel eller kosttillskott du använder

