Klimakteriet kan komma över en natt

Naturligt klimakterium eller behandlingsutlöst – vad är skillnaden?

Det ena brukar smyga sig på och pågå under ett par år. Det andra händer nästan över en natt.    

Ett naturligt klimakterie är för de fletsa en gradvis övergång. Mensen kanske börjar förändras, sömnen krånglar eller så dyker en första vallning upp. Vissa märker av det mycket, andra knappt någonting.  

För dig som genomgår bröstcancerbehandling blir klimakterieövergången däremot inte successiv. Cancerbehandling påverkar äggstockarna och östrogenets effekt i kroppen betydligt snabbare.  

De tvära hormonförändringarna gör att kroppen inte riktigt hänger med i hormonsvängningarna. Klimakteriebesvär, som vanligtvis brukar märkas av gradvis eller något i taget, kan komma mer abrupt. Ibland är biverkningarna mer intensiva och ihållande än vid naturligt klimakterium.  

När klimakteriet orsakas av behandling brukar det kallas medicinskt klimakterium. 

Cellgifter – när äggstockarna slutar fungera 

Cellgifter är specifikt utvecklade för att slå mot sjuka cancerceller, men riskerar att samtidigt påverka friska celler. Det är vanligt att äggstockarna tar stryk vid cellgiftsbehandling. Behandlingen kan slå ut äggstockarnas hormonproducerande funktion och minska äggreserven.  

Det kan märkas genom klimakterieliknande symtom - ofta börjar det med att mensen blir oregelbunden, förändras eller försvinner helt.  

Friska celler har däremot bättre chans att återhämta sig än cancerceller. Därför brukar biverkningar lindras mellan behandlingstillfällena och försvinna när behandlingen är avklarad.  

Tillfälligt eller permanent? Ålder avgör ofta

Mensen har försvunnit under cancerbehandlingen. Betyder det att den är borta för gott?  

Inte nödvändigtvis. Att mensen uteblir behöver inte innebära att äggstockarnas funktion upphört för alltid. Tvärtom – för vissa kan mensen komma tillbaka efter avslutad behandling.   

Din ålder spelar stor roll. Kvinnor under 40 år har generellt sett större chans att äggstockarna återhämtar sig. Ju äldre du är när du behandlas, desto högre är sannolikheten att äggstockarna inte repar sig. Då hamnar du i klimakteriet tidigare.  

Vad händer med kroppen månaderna efter sista behandlingen?

Biverkningar efter avslutad cellgiftsbehandling är inget ovanligt. Det tar tid för äggstockarna att återhämta sig och bara för att behandlingen är avslutad behöver det inte betyda att du direkt går tillbaka till att må som du gjorde innan.  

Återhämtningen ser olika ut för alla. För en del börjar äggstockarna fungera igen, mensen kommer tillbaka och besvären minskar. För andra leder behandlingen till bestående klimakterium och fortsatt besvärliga symtom. En del upplever även besvären som extra påtagliga eftersom kroppen gått igenom mycket under cancerbehandlingen och kan vara svag och skör.  

Antihormonell behandling – därför ger den klimakteriebesvär i åratal?

Ungefär tre av fyra bröstcancerfall i Sverige är hormonkänsliga, även kallade hormonberoende. Det betyder att cancern är beroende av hormonerna östrogen och progesteron för att kunna växa. 

Här kommer antihormonell behandling in. Den kallas också endokrin eller hormonsänkande behandling och går ut på att blockera östrogenets effekt eller minska tillverkningen av östrogen, vilket motverkar tillväxten av cancerceller. 

Varför du får den: hormonkänslig bröstcancer och risken för återfall 

Antihormonell behandling handlar inte bara om cancern som behandlas i stunden. Den har framför allt ett förebyggande syfte.  

Vid hormonkänslig cancer använder cancercellerna östrogen för att växa. Behandlingen går därför ut på att minska mängden östrogen eller blockera hormonets möjligheter att påverka cancercellerna.  

På så vis minskar risken för att eventuella cancerceller som är kvar börjar växa igen och att bröstcancern kommer tillbaka. Antihormonell behandling krävs under en lång tid för att säkra skyddet, även efter att du är cancerfri.

Antiöstrogen – blockerar östrogenets effekt 

Antiöstrogen verkar genom att blockera östrogenets effekt i vissa delar av kroppen, framför allt i bröstvävnaden. Kroppen kan alltså fortfarande bilda nytt östrogen, men antiöstrogenet gör det svårare för cancercellerna att få kontakt med hormonet och påverkar därmed effekten.  

Aromatashämmare – stoppar kroppens egen östrogenproduktion 

När klimakteriet är över har äggstockarnas östrogenproduktion nästan upphört. Men produktionen har inte avstannat helt – små mängder östrogen fortsätter att bildas i andra delar av kroppen. 

För produktionen av östrogen behövs enzymet aromatas. Aromatas omvandlar olika sorters hormoner, androgener, till östrogen. Med aromatashämmare stoppas den processen och östrogennivåerna minskar.  

Det är också därför aromatashämmare framför allt används efter klimakteriet. Om äggstockarna fortfarande är aktiva kan de fortsätta producera östrogen. Hos yngre kvinnor behöver äggstockarnas östrogenproducerande funktion stängas av innan aromatashämmare kan användas.  

Även du som redan gått igenom klimakteriet kan uppleva nya eller förstärkta klimakteriebesvär med aromatashämmare.  

GnRH-analoger – stänger av äggstockarna

Innan klimakteriet produceras den största delen av kvinnors östrogen i äggstockarna. GnRH-analoger används för att tillfälligt sätta den produktionen på paus.  

GnRH-analoger fungerar genom att påverka hypofysen – den del i hjärnan som normalt säger åt äggstockarna att producera hormoner. När signalerna dämpas minskar även östrogenproduktionen.  

Kroppen hamnar då i ett tillfälligt, behandlingsutlöst klimakterium.  

GnRH-analoger används främst hos de kvinnor som ännu inte passerat klimakteriet och ges ofta tillsammans med annan antihormonell behandling.  

När behandlingen avslutas kan äggstockarna börja producera östrogen igen, så länge du inte redan hunnit gå in i klimakteriet på naturligt sätt. 

Kan antihormonella behandlingar kombineras?  

Ja – och ibland är kombinationen nödvändig för behandlingen.  

Hos kvinnor som inte nått klimakteriet kan GnRH-analoger användas för att tillfälligt pausa äggstockarnas produktion. Det gör det möjligt att samtidigt behandla med aromatashämmare.  

Fem eller tio år – och varför

Även när cancerbehandlingen är avslutad finns återfallsrisken för hormonkänslig bröstcancer kvar under lång tid.  

Därför fortsätter den antihormonella behandlingen ofta i fem till tio år.  

Fem år kan kännas som en lång tid, och tio år ännu längre. Särskilt om du besväras av biverkningar. Men behandlingen är viktig och nödvändig för att minska risken för att cancern kommer tillbaka eller sprider sig.  

När äggstockarna opereras bort eller stängs avtal

Äggstockarnas östrogenproduktion kan stängas av på två olika sätt – tillfälligt eller permanent:  

• Med GnRH-analoger sätts äggstockarna ”på paus”. När behandlingen är avslutad kan kroppen generellt sett producera östrogen igen.  

• Vid operation tas äggstockarna bort helt. Då upphör deras produktion av östrogen direkt. Kroppen går då in i det som kallas kirurgiskt klimakterium.  

Både GnRH-analoger och operation gör att hormonförändringarna går snabbare än vid ett naturligt klimakterium. Det gör att symtom kan märkas av både snabbare och kraftigare.  

Varför besvären kommer snabbare och blir kraftigare

Den stora skillnaden mellan naturligt och medicinskt klimakterium är framför allt tempot.  

Vid naturligt klimakterium förändras hormonnivåerna över lång tid, vanligen mellan fyra upp till tio år. Östrogenet svänger upp och ner för att så småningom minska, och kroppen hinner med att anpassa sig under tiden.  

Vid ett medicinskt klimakterium orsakat av cancerbehandling ser tidslinjen helt annorlunda ut. Förändringen går snabbare - sjunkande hormonnivåer kommer från ingenstans och kroppen kan få lite av en chock.  

Det märks tydligt i kroppens temperaturreglering. När östrogenet minskar påverkas hypotalamus, kroppens egen termostat. När den hamnar i obalans kan en liten temperaturhöjning uppfattas som att kroppen är alldeles för varm, och kroppen svarar med nedkylning på högvarv där blodkärlen vidgas, huden blir varm och svettningarna börjar.  

Termostaten är bara ett exempel på hur omställningen påverkar. När östrogenet snabbt förändras kan flera delar av kroppen reagera samtidigt, ofta med betydligt mindre förvarning.     

Besvär att känna igen – och vilka som hör till behandlingen 

Nattliga svettningar, humörsvängningar och trötthet är klimakterieliknande biverkningar som hör till flera antihormonella metoder. Men vissa mer allvarliga biverkningar är extra viktiga att hålla koll på:  

Antihormonella behandlingar kommer inte sällan med biverkningar – men det viktiga är att du har koll på vilka biverkningar som hör till vilken behandlingstyp.  

"Läkaren kommenterar"

Går det över?

Hur dina biverkningar med antihormonell behandling utvecklas beror på vilken behandling just du får. Besvären är som värst under de första sex till tolv månaderna efter påbörjad behandling när kroppen vänjer sig vid de nya låga hormonnivåerna.  

Är du klar med behandlingen? Återhämtningen ser annorlunda ut för alla. Efter cellgifter hämtar sig äggstockarna ofta med tiden. Mensen kan komma tillbaka och besvären minska. Ju äldre du är, desto större sannolikhet att biverkningarna blir bestående och att klimakteriet fortsätter.  

Med GnRH-behandling är avstängningen tillfällig och äggstockarna kan börja fungera igen, så länge du inte hunnit komma in i klimakteriet på naturligt sätt innan behandlingen startade.  

Vid antiöstrogen eller aromatashämmare fortsätter däremot hormonpåverkan så länge behandlingen pågår. För vissa blir biverkningar mindre när kroppen hunnit vänja sig. För andra fortsätter besvären så länge behandlingen pågår. Nya biverkningar kan även dyka upp efter ett tag.  

Vad du kan göra – och var hjälpen finns

Biverkningar kommer ofta på köpet med den viktiga cancerbehandlingen. Men det betyder inte att du behöver bita ihop. Det finns saker som kan göra skillnad:  

• Fysisk aktivitet kan hjälpa vid stelhet och ledvärk  

• För påfrestande värmevallningar och svettningar finns det hormonfria alternativ som kan lindra  

• Torra slemhinnor kan lindras med fuktgivande krämer eller glidmedel  

• KBT kan hjälpa dig att hantera symtom i vardagen  

För mer information, besök: LÄNK SIDA 3 och 5  

Behandling med naturpreparat kan låta som ett snällare, mildare alternativ, men så är inte alltid fallet. Vissa preparat påverkar cancerbehandlingen och kan försämra effekten. Rådgör därför alltid med din läkare gällande kosttillskott eller naturpreparat.   

Om du funderar på att sluta med behandlingen 

Antihormonell behandling kan kännas motsägelsefull – den är förebyggande, men du märker inte av att återfallsrisken minskar. Det du däremot känner av är nedstämdheten, muskelvärken och de dagliga vallningarna.  

Biverkningarna ska självklart tas på allvar – men även vikten av att minska bröstcanceråterfall.

Långvarig antihormonell behandling har bevisad effekt för att minska återfallsrisken – närmare bestämt med 40 procent efter fem års behandling jämfört med utan behandling. Forskning visar samtidigt att den som inte fullföljer behandlingen har betydligt högre återfallsrisk.  

Ibland går det att behandla biverkningarna, och för vissa är lösningen att byta till ett annat behandlingsalternativ inom samma kategori, testa en annan antihormonell behandlingstyp eller att ta en tillfällig paus i samråd med läkare.   

Men kom ihåg – vid besvärliga biverkningar behöver du inte bara bita ihop. Om dina biverkningar påverkar din vardag så mycket att du funderar på att avbryta behandlingen bör du kontakta vården innan.  

Vanliga frågor om antihormonell behandling och klimakteriet